Ellinor, Pierre, Ulrika, Malanie, Olle och Ellen firar Katarinas födelsedag i Berlin.




Tisdag 12 januari
Vanlig vardag igen, rusningstid och varning för halka på vägarna gjorde att vi startade tidigt hemifrån, men sällan har det flutit så smidigt ut till Arlanda och 2 1/2 timme före avgång var vi beredda att checka in. Vi fick vänta ett tag, men var på väg i alla fall.

Sen visade det sig att planet var försenat nästan en timme så vi gick på Starbucks och Ellen tog resans första - men avgjort inte sista - choklad med karamelldressing. Gott såg det ut och gott var det, rapporterade hon.

En timme sena fick vi gå ombord strax efter elva och kvart över tolv landade vi på Tegel där vi möttes av Ulrika.

Katarina och Ellen istallerade sig hos Ulrika, Melanie och Olle i Wilmersdorf medan Ellinor och Pierre fick låna Melanies trevliga lägenheti Friedenau, fyra stationer längre bort på linje U9 mot Rathaus Steglitz. På eftermiddan strålande vi samman och när det mörknade gick vi vår första currywurstpromenad bort till Fritz vid Wittemburgplatz. Den fick fyra av fem currywurstar av Pierre. Fin start!

Vi fortsatte promenaden till den vackra stationshuset vid Wittenbergplatz. Det ritades av Alfred Grenander 1914. Han föddes 1863 i Skövde, blev professor i arkitektur i Berlin och var med och utformade ett 70-tal av Berlins tunnelbanestationer, främst i jugendstil, fram till sin död 1931. Han gav linjerna olika färger för att underlätta för resenärerna.

Det frestande stora varuhuset KDW låg inom räckhåll, men vi avstod och åkte hem efter att ha provat pommes med vitlök på vägen. God!


Onsdag 13 januari
Melanie jobbade och Olle gick i skolan, men Pierre, Ellinor, Ulrika, Katarina och Ellen löste en gruppbiljett på U-bahn och gav sig ut på sightseeing. Först åkte vi ut till Köpenick ett par mil sydost om Berlin vilket tog nästan en timme. Det är en gammal stad vid floden Spree som finns dokumenterad sedan 800-talet.

Vi promenerade runt i den gamla stadskärnan och beundrade det stora rådhuset.

Ellen och Wilhelm Voigt, kaptenen från Köpenick, som är den som gjort staden berömd. 1906 köpte han en militär kaptensuniform i en butik och med hjälp av den, en trupp soldater och allas vördnad för överheten lyckade han lägga beslag på stadskassan.

Dags att åka hemåt igen. Vi stannade i ett köpcentra och åt en god lunch - currywurst med pommes och en Berliner Kindler fick 3,5 wurstar av Pierre - innan vi tog tåget tillbaka.

Vårt nästa mål var Hochbunkern vid Albrechstrasse. Det är en av de sista kvarvarande högbunkrarna från andra världskriget i Berlin. Eftersom det inte gick att bygga tillräckligt med skyddsbunkrar under jorden byggdes stora komples i flera våningar med mycket tjocka väggar. Där finns numera ett konstgalleri.

Vägg i vägg ligger ett modernt hus med glasfasad.

Ulrika och Ellen studerar vad som ser ut som kulhål i betongen.

Resan gick vidare till Hackeshe Höhe. Det ritades i början av förra seklet som ett affärskvarter med nio innergårdar i jugendstil. Efter andra värdskriget har det varsamt restaurerats och är nu ett vackert - och populärt - område.

En liten tur till Ampelman shop är ju svår att motstå.

Lite vila på Starbucks innan vi drar vidare. Ellen fick resan andra choklad med karamelldressing. Den var lite mindre söt och därmed godare än på Arlanda.

Vi hämtade Olle i hans skola och promenerade sen till Bahnhof Zoo för att testa currywurst på ett för Pierre nytt ställe. Bredvid den nyrestaurerade Kaiser-Wilhelm-Gedächtnis-Kirche växer ett nytt stort hotell fram.

Vid Bahnhof Zoo ligger ett Würsterei med god currywurst. Pierre var dock inte helt imponerad och gav bara 3,5 wurstar.

Otroligt vad mycket man kan åka på en endags gruppbiljett för 170 kr! Ellen vilar ut med Olle efter en intensiv dag.


Torsdag 14 januari
Dags att ge sig ut på ännu en dags begivenheter så vi lämnar motvilligt Melanies trevliga lägenhet.

Dagens första mål är Kommunikationsmuséet en bit från Potsdamer platz. Samma gäng som igår tar bussen dit. Där pågår en robotutställning så Ellen startar med att spela fotboll med en av robotarna. Ellinor raskar sig därifrån efter att en robot petat henne i ryggen och skrämt henne med sina rullande ögon.

Det fanns många roliga och intressanta delar på muséet. Vi såg olika tekniska lösningar för post, skyltar och

en gedigen samling brevlådor bland annat.

En riktig nostalgiavdelning över datorkommunikation fanns också. Efter god lunch på Altéa vid Alexanderplatz skildes vi åt. Ellinor och Pierre fick en trevlig testund hos Karin och Bernd och övriga njöt av ett par goda filmer hemma på Tharandter Strasse.


Fredag 15 januari
Den stora dagen! På natten har det snöat ganska mycket. Ellinor och Pierre skyndar till Tharandter Strasse och köper färskt bröd på vägen.

Ulrika just lägger sista handen vid födelsedagsfrukosten.

Ellen har hittat sin alldeles egna hörna och jobbar på med Minecraft så mycket hon hinner.

Dags att gå upp till Olles svit där Katarina nu huserar och sjunga för jubilaren.

Hon leve Hip, hip HURRA!

Åh, fyller jag år?

Olle och Ellen bor tillfälligt i en annan del av Olles svit.

Ellen gör klar igelkotten med tillbehör till välkomstdrinken och sen tar hon och Olle med sig Katarina ut på stan för födelsedagsfika medan middan förbereds.

Kalasdags. Ett fyrfaldigt leve för 40-åringen!

Hurra, hurra, hurra, hurra! Både tyska och svenska födelsedagssånger, förstås.

Dags att öppna presenterna i fönstret. Så mycket fina saker!

På julafton fick Katarina, Olle och Ellen småpresenter som räckte fram till idag. Åtta var av dem var pusselbitar som är julklapp till dem alla tre och familjens present till Katarina. Idag fick Katarina ramen till pusslet.

En resa till Tokyo på sportlovet tillsammans med Ellinor.

Dags för middag, sång och lite tal.

Pierres efterrätt som han inte gjorde på nyårsafton denna gång utan sparade till detta tillfälle som födelsedagstårta.


Lördag 16 januari
Hemresedags för Ellinor och Pierre som drar vidare till La Gomera i morgon. Katarina och Ellen stannar ytterligare ett par dagar och vilar upp sig efter festligheterna.



Tillbaka till startsidan