26 februari - 2 mars Ellinor, Pierre, Katarina och Ellen på sportlovsresa till Budapest



Måndag 26 februari
Det var kallt och snöigt när vi kl 05.50 hämtades av Door-to-Gate. Sällan har det varit så skönt att inte ta bilen ut till Arlanda.


Mycket köer och ännu mer snö, men vi kom ut till Arlanda i god tid och kunde köpa traditionsenlig bok, Viskande skuggor av Ja-Philipp Sendker åt Ellinor och Stalker av Lars Kepler åt Pierre. Övriga medförde läsning.


Nästan alla flyg var inställda eller kraftigt försenade, även vårt som var framflyttat till 13.00 från 08.45. Ellen hade dock inga problem att få tiden att gå när hon väl hittat ett eluttag.


Plötsligt kom vårt flyg upp på skärmen med en helt annan gate, men vi tog oss dit och vid 10 var vi på väg. Lätt uttröttade for vi till Budapest.


Buss 100E förde oss till Deák Ferenc tér (tér betyder torg, ett av de få ord vi kan på ungerska) mitt i staden och vid Erzsebét tér låg huset vi hyrt en lägenhet i. Centralare är det svårt att bo.


Vi bodde på fjärde våningen och det här är sista halvtrappan upp. Det fanns hiss också, men trappan var trivsammare.


Pierre framme vid vår lägenhet. Loftgången lutade lite och det var snöhalt så det var riktigt spännande att gå dit.


Efter att ha installerat oss begav vi oss ut på vår första tur. Vårt mål var det underjordiska sjukhuset uppe vid slottet . Via Kedjebron korsade vi Donau och eftersom bergbanan var avstängd fick vi lov att gå upp på kullen. Sjukhuset ligger i berget med ingång från baksidan. Slottshöjden är sedan 1987 upptagen på UNESCO:s lista över världsarv tillsammans med Donaus strand på Budasidan.


Framme vid sjukhuset i grottorna som också har tjänat som atomskyddsrum. Det byggdes 1939-44 och skulle ta hand om skadade civila och soldater. Det fanns 60 platser, men som mest behandlades 600 personer där samtidigt.


1956 användes sjukhuset under den misslyckade revolten mot Sovjet, men på 1960-talet blev det i stället ett atomsäkrat skyddsrum och 2007 museum. Den engelsktalande guiden var föredömligt tydlig ifråga om faran med atomvapen.


I de olika grottorna visas sjukvården, trängseln och svårigheten att bedriva god sjukvård när det under lång tid t o m saknades vatten.


Mátyáskyrkan i kvällsbelysning. Där kröntes de ungerska kungarna förr, men vi var mer intresserade av busshållplatsen framför för buss 16 som tog oss hem till porten. Det är dessutom alldeles gratis för pensionärer att åka på all kommunal trafik så Ellinor och Pierre njöt lite extra.


Äntligen kan vi slå oss till ro för kvällen och avnjuta en god pastamiddag.



Tisdag 27 februari
Under natten hade det snöat lite och kallt var det också, men vi följde schemat och promenerade iväg mot Váci utca, den berömda gågatan med många butiker och fina kaféer. Vi hoppade över att åka Budapest Eye.


Snart framme, men kallt är det.


Det visade sig att få butiker var öppna och av planerna på att få ett riktigt trevligt konditoribesök blev intet. Alla var helt enkelt stängda. Vi kunde dock köpa frimärken på posten, alltid något.


Saluhallen ligger i ändan på Váci utca. Den är ritad av Samu Pecz i jugendstil och invigdes 1897. Den var då Europas modernaste saluhall med både elekticitet och kylda lagerlokaler.


På bottenvåningen finns massor av frestande matstånd och på övervåningen alla tänkbara gåvor och souvenirer och många matställen.


Vi fastnade för detta ständ som serverade langos i alla upptänkliga former, även som överlastade dessertvarianter.


Efter att ha tittat på vad det ungerska paret bredvid oss åt tog vi samma sak och njöt för fullt av tomatsås, sallad och ost på våra.


Mätta och belåtna tog vi 2:ans spårvagn till parlamentet. Det är byggt i nygotisk stil, är ritat av Imre Steindl och stod klart 1902. Vi nöjde oss med att titta från utsidan och missade därmed kronjuvelerna som förvaras i Kupolsalen.


Nära parlamentet ligger minnesmärket "Skorna" från 2005. De 60 paren dam-, herr- och barnskorna är gjutna i brons och ska minna om alla judar som avrättades i krigets slutskede. Här ställdes de på rad på kajkanten, fick ta av sig skorna och avrättades 1944-45. Det skapades av Gyula Pauer och Can Togay.


Nu började Ellens tår tappa känseln så vi drog oss upp mot St Stefansbasilikan och passerade denna patrullerande polis på vägen.


Före år 1200 hade landet styrts av olika herrar, men detta år kröntes Stefan I, Stefan den helige, av påven för att han var den första magyar som accepterade kristendomen. Hans ätt Árpáddynastin hade sedan makten i 300 år. Stefansbasilikan är 96 m hög och uppfördes 1851 - 1901. Dess tre arkitekter påverkade alla byggandet. Den stora valvporten visar huvudena på de tolv apostlarna.


Den helige Stefans mumifierade underarm finns i basilikan och för 100 forinter gick det att få den belyst också. På 1200-talet fördes armen till Dubrovnik, men sedan 1945 finns den åter här. Den 20 augusti är det Stefandsdagen och då förs armen runt på den stora platsen utanför basilikan.


Det fanns behov av ännu mer värmande ställen så vi fortsatte till Miniversum, ett museum med allt i skala 1:100, som visar delar av Ungerns historia, ögonblicksbilder och också lite från andra länder. Det öppnades 2012. Om man tryckte på knappar körde bussar omkring och olika saker lät i denna ungerska stad.


En tysk avdelning fanns också.


För att öka på värmer ytterligare fikade vi och Ellen tog vit choklad med grädde. Hon kände sig mycket varmare efter.


Spårvägsmuséet låg precis där vi bodde så vi tog en lite tur dit också. I år fyller Budapests transportbolag 50 år och vi kunde nöjt konstatera att landstinget i Stockholms län inte missat detta.


Den första linjen i Budapest öppnades 1896 och år 1900 vann den guldmedalj på världsutställningen i Paris.


På hemvägen köpte vi detta bakverk och hann prova både vanilj- och chokladsmak.



Onsdag 28 februari
Med buss begav vi oss till Pál-völgyigrottan i utkanten av stadsdelen Pusztaszeri i Pilisbergen. Det var en riktigt fin dag med takdropp och känsla av vår. Grottsystemet är ungefär 30 km, men bara 500 m visas för besökare.


Vi gick en guidad tur och fick se en mängd olika formationer; en orgel, ett zoo med en elefant och en teater.


Inte att förglömma är Häxans hål. Ropar du namnet på din älsklingsrätt in i hålet står den och väntar när du kommer hem. Vi fick det dock inte att fungera.


Guiden utlovade entusiastiskt en sju meter hög stege.


Pierre tyckte att det var överreklamerat, särskilt som den följdes av fyra andra branta trappor.


Grottorna började bildas för ungefär 15-20 miljoner år sedan när berget sprack och håligheter bildades. För ungefär två miljoner år sedan påverkade sedan hett vatten berget så att rum bildades. När berget sedan höjde sig för ungefär 350 000 år sedan började droppandet genom kalkberget som gav stalagniter och stalaktiter.


Det var gångavstånd till nästa grotta, Szemlö-hegy-grottan,så vi knatade dit med förhoppningen om att få äta lunch där när det var helt fullt på restaurangen i den första grottan.


De serverade bara dryck, men hade lite kex också. Den vita chokladen var mycket god och gjorde att Ellen klarade sig en stund till.


I denna grotta får man inte se stalagniter och stalaktiter utan blomkåls/broccoliformationer. Guiden berättade dock att det finns att se i de delar som inte visas. Båda grottorna var fint iordninggjorda med trappor och gångar.


Här bleknade Pierre innan han insåg att han inte behövde klättra upp. Denna grotta har så hälsosam luft att det varje dag kommer barn och åldringar med astmabesvär hit och sitter på en stol och andas i en timme.


Hungriga skyndade vi ner till centrum i stadsdelen och åt lite smaskig kebab.


Efter att ha tinat upp hemma tog vi bussen upp till slottshöjden för att gå på Houdinimuséet.


Harry Houdini föddes i Budapest 1874 och hette då Erik Weisz. Hans familj flyttade till USA för att pappan, som var rabbin, fick arbete där. Houdini var en skicklig magiker, men det var som utbrytarkung han blev känd.


Houdini var mycket förtjust i sin mamma och när hon dog besökte han olika medier för att få kontakt med henne. Han kunde dock lätt avslöja de trick som dessa använde och använde ibland denna låda till detta. Han dog 1926 i Detroit av blindtarmsinflammation.


Till vår förvåning fick vi veta att det ingick en trolleriföreställning i besöket och vi var de enda i publiken. Trollkarlen var mycket fingerfärdig, men Ellen lyckades i alla fall se vad han gjorde med en liten boll.


Liten kvällspromenad, men ingen åktur nu heller.



Torsdag 1 mars
-10 grader och vi som skulle bada... Vi åkte i alla fall till Széchenyibadet och gick in. Det byggdes 1913, ligger i stadsparken och har både inom- och utomhusbassänger. I ena utomhusbassängen var det 38 grader och i omklädningsdelen var det också varmt dessbättre.


Denna del är avsedd för motionssim och här var det bara 28 grader så det var bara Pierre som drog på sig badmössan (obligatorisk där) och klev i.


Katarina badade inte, men fick en trevlig stund med en Budapestbakelse och en bra bok.


I Szemlö-hegy-grottan berättade guiden att det heta vattnet fanns 30 m under visningsgrottorna och att vatten därifrån hjälpte till att värma termalbaden. Det var riktigt skönt att ligga i det varma vattnet och njuta av värmen.


Schackspel pågick förstås för fullt som sig bör.


Vi testade inomhusbassängerna också och den nya ångbasstun, men inget gick upp mot denna.


Lunch med både gulaschsoppa, ungersk korv, ungerska pannkaka och fylld bagette. Här fanns något för varje smak.


Från badet gick vi till Hjältarnas torg. Det anlades för att fira tusenårsjubiléet av magyarernas erövring av Karpaterbäckenet 1896. I mitten står en 36 m hög pelare med ärkeängels Gabriel högst upp. Torget ligger i slutet av Andrassy út och är sedan 1987 tillsammans med boulevarden ner till Erzsebét tér uppsatt på UNESCO:s världsarvlista.


En bit ner på Andrassy út ligger Terrormuséet som öppnades 2002 i det hus där det ungerska nazistpartiet från 1930-talet och sedan Sovjet under det kalla kriget efter andra världskriget haft sina högkvarter.


I källaren finns celler för fångar som också utsattes för tortyr.


Madrasserad cell.


Raoul Wallenberg satt fängslad här en tid.


Ett omskakande museum som gav mycket att fundera över.


Europeiska fastlandets ädsta tunnelbana förde oss hem.


Ellens favoritplats, mycket varm och skön.


Liten kvällspromenad på Erzsebét tér sista kvällen i Budapest.


Idag blir det Pljeskavica till middag i lite olika former; fylld, MNG och ungersk.


Fylld och MNG irl. Gott! I bakgrunden syns vitaminsalladen med vitkål och morot i god dressing som vi alla föll för .



Fredag 2 mars
Dags för hemresa efter en mycket trevlig sportlovsresa.





Tillbaka till startsidan