28 februari - 3 mars 2017 Pierre reser ensam till Istanbul.



Tisdag 28 februari
Testade en ny väg till Istanbul - Ukraine International med byte i Kiev. Där blev det en timmes väntan eftersom det rådde kraftig dimma i Istanbul, men på Atatürk flygplats ställdes inga flighter in även om en del förseningar uppstod. Däremot ställdes en del färjetrafik på Bosporen och Marmarasjön in och stora förseningar uppstod. Turligt nog hade jag bokat resan in till hotellet hemifrån. Den kommunala trafiken var stängd för dagen när planet landade.



Onsdag 1 mars
Fick samma rum som vi brukar ha, men två våningar högre upp. Restaurangen till vänster lever kvar, bilparkeringen bakom den har utökat, vaktmästaren som bodde i skjulet till höger finns inte kvar.


Alldeles ensam i frukostmatsalen. Inga turister bor på hotellet och de turkiska gästerna åt inte förrän senare.


Dimman låg kvar när jag började dagen med ett besök i Gülhaneparken. Vårblommorna var redan på plats.


Inga papegojor syntes till så jag tittade efter gråhäger i stället.


De häckade i mängder högst upp i träden. Honorna väntade uppfordrande i boet medan hanen flög fram och tillbaka med mat.





Fortsatte min tur och gick upp mot Hagia Sofia och Blå moskén. Där var alldeles tomt förutom poliser och militärer.


Nyhet för i år - det finns en ingång och en utgång till Stora Bazaren. På väg in får man numera gå genom en säkerhetsbåge och blir också avskannad.





Vår matthandlare introducerade mig för en lamphandlare med stränga förhållningsorder om att hälla priset nere om jag köpte något eftersom vi varit kunder hos honom i fem år. Visst köpte jag - tre snygga lampor till mycket bra pris.


Matthandlaren bjöd på te och lyssnade på vad jag ville ha. I morgon har han plockat fram några förslag till mig. Det blev en djupröd iransk matta, precis lagom stor att ha i gången vid badrummet.


Det har varit tuffa tider för många i Istanbul de senaste åren. I bottenvåningen på det lilla huset i mitten fanns vår kebabförsäljare som just renoverat sin lilla lokal. Nu ska huset troligen rivas.


Det var fortfarande dimma och färjetrafiken var ännu inte igång.


Galatabron med alla fiskande herrar.


Mitt mål för denna tur var ett grillstånd för fisk som vi hittade förra gången vi var här. De håller till på en liten bakgata bakom fiskmarkanden i Karaköy och gör de mest delikata mackor vi testat.


De använder ett speciellt bröd som grillas lite.



Torsdag 2 mars
Dimman hade lättat lite när jag gick ner mot kryddmarknaden. Rostade kastanjer är verkligen en delikatess!


Få turister, men ändå många besökare.





På Eminöysidan säljs fiskmackor från båtar och det är ett nöje att titta på hur skickligt de klarar av att parera vågorna från passerande båtar.





Färjetrafiken var i full gång igen och det gick att se Galatatornet också.





Min absoluta favorittyp av färja.


På alla platser med mycket folk stod dessa stora pansarvagnar. Konstigt nog kändes det inte lugnande.


Orientexpressen hade redan gått.


Av min kompis vykortsförsäljaren (som inte säljer vykort längre utan viggade tre stycken från en granne) fick jag korten som jag postade här.


Fick en beställning på rostade hasselnötter hemifrån och jag mig iväg till kryddmarknaden igen.


De ville dessutom ha turkiskt godis och det var i alla fall lätt att ordna här.



Fredag 3 mars
Spårvagnen på väg till flygplatsen.


Första planet på hemresan.


Byte i Kiev igen. Fem minuter innan planet från London landade på Arlanda med Ellinor, Katarina, Olle och Ellen ombord klev jag av mitt plan och kunde ta emot dem i ankomsthallen.







Tillbaka till startsidan