17 - 22 augusti 2017, Ellinor och Pierre på liten Sverigetur



Torsdag 17 augusti

Vi kom iväg tidigt och var framme i Mariestad före tre. Tack vare detta fick vi en plats på husbilsplatsen vid Hamngatan nedanför domkyrkan och kunde direkt ta en promenad i Gamla stan. Staden bildades 1587, men träbebyggelsen i Gamla stan är från 1700- och 1800-talet. Allra längst norrut finns t o m några hus kvar som klarade den stora stadsbranden 1693.


Utanför stadshuset vid Esplananden står denna staty, Bruksarbetaren av Wanja "Nones" Håkansson från 2009.


Stadshotellet uppfördes 1865-66 och har byggts om ett par gånger. Framför på torget står statyn Vänerskutan av Per-Erik Willö som restes 1966 till minne av Gustav Grevilli. Han levde 1834 - 1913 och var industriman och under perioden 1900 - 1909 ordförande i Mariestads stadsfullmäktige.


Vår promenad förde oss sedan över Hamnbron där vi fick en fin vy över staden med domkyrkan i fokus. Den byggdes 1593 - 1625 efter modell av Klara kyrka i Stockholm. Tillsammans med Kalmar är Mariestad de enda städerna i Sverige som har en domkyrka, men ingen biskop.


Det går att promenera nästan ut i Vänern på piren vid Tidans utlopp i sjön. Vi kom inte riktigt fram till eken, men kunde njuta av utsikten ändå.


Ställplatsmiddag i historisk miljö.


På Fisktorget strax innan Esplanaden når Tidan står konstverket Embryo av Ian Newbery. Han hade en stor utställning i Mariestad 2010 och detta verk är en hyllning till staden.


Vadsbo museum innehåller stadens historia från forntid till nutid och är beläget i flyglarna till Marieholms residens. Det var tyvärr stängt när vi kom så vi fick aldrig se stadens mest berömda produkt Unicaboxen som tillverkades av AB Tidan till slutet av 1950-talet.


Promenad längs Tidan. Det är en av de få åar i Sverige som rinner norrut, från Strängseredssjön mellan Ulricehamn och Bottnaryd till Vänern.



Fredag 18 augusti

Resan fortsatte till Lidköping och vi hängde på låset när Husvagns-Svensson öppnade klockan tio. Det blev dock inga inköp förutom medel till toan.


Vårt huvudsakliga mål i Lidköping var Dekra bilprovning. Vi hade beställt tid hemifrån sedan vi upptäckt att det kostade 250 kr mindre att göra det där än hemma. Det blev dessutom mycket ordentligt gjort av en trevlig och kunnig mekaniker så vi var mycket nöjda. Att han kallade Sivlia en pärla och lät Ellinor plocka hur många dyrbara magasin hon ville gjorde ju inte det hela sämre.


Trollhätte kanal nådde vi strax efter lunch och fick ställplatsens bästa plats med fin utsikt över kanal och slussar. Det här är den nyaste av tre slussystem och stod klart 1916. Den har byggts om och förbättrats flera gånger sedan dess och kan nu ta stora fartyg.


Ställplatsen låg föredömligt nära slussområdet och var nyfixad med stora platser och plats för gråvatten och toatömning liksom färskvatten. Toaletterna ligger bakom ryggen på en om man står här och där fanns också dusch. Mycket välordnat för 150 kr natten.


Trollhätte kanal är 82 km, den största delen består dock av Göta älv. 10 km är grävd eller sprängd kanal och det finns sex slussar på vägen mellan Vänern och Kattegatt varav fyra i Trollhällan. Vid Innovatum i de gamla Saabfabrikerna finns bl a ett Saabmuseum och en linbana över kanalen til Olidan, det första kraftverket. Den var dock inte i bruk så vi tog den nya gångbron som syns upphissad på bilden för att släppa fram bogserbåten.


På en skylt hade vi sett att fallet skulle öppnas klockan 15 så vi fortsatte bort till Oscarsbron där man har bäst utsikt. Det är Göta älvs naturliga fallfåra och utgör 32 av de 44 m fallhöjd som det är mellan Vänern och Kattegtt.


Vi var inte helt ensamma om att vänta på att fallen skulle släppas på.


Efter ett litet tal av en representant för Vattenfall släpptes vattnet på, först dammluckorna längst till vänster och sen de övriga.


Vattnet forsar fram med 300 kubikmeter per sekund så fåran fylldes snabbt. Innan regleringen var det 900kubikmeter per sekund och nedersta delen kallades Helvetesfallet.


Trollhättans kyrka ritades av Adolf Edelswärd i nygotisk stil och stod klar 1862. Kanalbolaget lät uppföra den och överlämnade den sedan till församlingen.


När Olidens kraftstation byggdes ibörjan av 1900-talet behövdes stora kranar och denna bockkran stod klar 1909. Det gick järnvägsspår fram till den och den kunde lyfta upp till 42 ton till en höjd av 34 m.


Kanalmuseet bjöd både på intressant utställning och filmvisning förutom att de hade en monster med gamla sportfiskeredskap som fick Pierre i lätt extas.


Ångaren Diana går mellan Göteborg och Stockholm och lade plötsligt till nedanför oss för att åka vidare ett par timmar senare när gästerna började gå mot matsalen.


Ida H slussade på väg ner till Göteborg.


Utsikt över kanalen från vår plats. Inte alls fel.



Lördag 19 augusti

Vi startade dagen med att gå runt till de tre lika slusssytemen. Här är nedre slussen i 1844 års modell, lite större och bredare än den från 1800.


1844 var slussystemet lagt i zick-zackform med tre delar. Den övre hade tre slussar och de två nedre fyra slussar i rad.








Det första slussystemet byggdes 1784 - 1800 i två etapper med åtta slussar totalt. Den invigdes 1901 av Gustav IV. Båtarna vad då betydligt mindre än nu och det mesta av slussningen utfördes manuellt.


Den lilla vägen längs de första slussarna var trång och lite hal så det var lätt att föreställa sig arbetet en snöig vinterdag.


Turligt nog för oss var det Slussdagen 2017 och då ställdes också veteranbrandbilar och ambulanser ut. Duetten i förgrunden är från 1962 och har gått i Värmland.


Biljetter delades ut för en tur i den första stora slussen och när alla barn fått sina fanns det kvar till oss också så vi klev raskt ombord på Elfkungen.


Ångbåtslunch men inte ångbåtsbiff.


Här såg vi stora Ida H glida in igår kväll. Vi kände oss väldigt små i den stora och djupa slussen.





Lokala produkter fanns till försäljning.


Det stora sångkalaset med Redige Ragnar, Rut Kerstin och Blommige Bengt drog stor publik.


Vi fortsatte dock vår resa och tog så småningom färjan över till Orust från Sjötorp till Svanesund.


Caravan clubs camping i Sollid. För första gången fick vi trädäck tillhusbilen. I de rejäla åskväder som kom på eftermiddan var det väldigt bekvämt, men vi är ändå tveksamma till att ha med oss det på resorna.


Promenaden till Hälleviksstrand förde oss över klippor med denna vackra utsikt över Kärringöfjorden.


Hälleviksstrand.


Som åskvädersmiddag passade kåldomar väldigt bra.



Söndag 20 augusti

Tecken på sommargäster?


På campingen hade de gjort i ordning flera fina vandringar i omgivningarna och den upp till Sollids fyr frestade mycket.


Stigen var svår att hitta och inte särskilt välanvänd. Dessutom hade regnet gjort att det var fullt med vatten i alla skrevor så klättringen krävde fin utsikt och det var det ju onekligen.


Den första fyren byggdes 1896 för att leda fartyg in mot Kråksunds gap. Den sköttes av en fyrvaktare som hade 101 steg att klättra upp till den och lyste med ett fast vitt sken. 1911 byttes den mot en AGA-fyr och när det blev fyrar i själva sundet 1941 släcktes den ner. Förr var det ett populärt utflyktsmål och det är det lätt att förstå. Pierre står som en liten prick framför husbilen och vinkar.


Utsikt över campingen från vår plats.


Boxvikstunneln på Orust är Sveriges äldsta vägtunnel och invigdes 1958. Med sina 74 m är det också en av de kortaste.


Via Tjörn tog vi oss tillbaka till fastlandet igen.


Hos Britt-Marie, Tommy och Hillevi i Halmstad. Denna gång bodde vi inte på Hagöns camping utan stod på en parkering nära dem. Det var lite grått och regnigt, men så trevligt!


Vi blev bjudna på utsökt tacos och fick dessutom en rejält tilltagen dogy bag. Ibland har man det extra bra!



Måndag 21 augusti

Vi tittade på havet innan vi åkte vidare.


Strax norr om Halmstad ligger Haverdal och där hälsade vi på Annette och Stefan i deras trevliga atriumradhus från 1952.


Vädret var fint igen och vi fick en härligt promenad längs havet och sen hem genom tallmon.


Utsökt god lax till lunch var verkligen inte fel. Så gott och trevligt.



Tisdag22 augusti

Resans sista stopp var som traditionen bjuder GeKå:s i Ullared.


Vi tillhör nog egentligen inte målgruppen, men visst fick vi också ihop lite och så fick vi njuta av själva miljön.





Tillbaka till startsidan