3 - 10 december, rundresa på Kreta



Måndag 3 december
Med flygbuss från Liljeholmen tog vi oss ut till Arlanda och hann både köpa böcker och fika innan planet till Kreta gick. De två försäljarna i Pocket Shop var mycket hjälpsamma och rekommenderade var sin bok till Ellinor.



Tisdag 4 december
Framme i Heraklion. Klockan är 01.40 lokal tid och vi har över en timmes bussfärd framför oss. klockan 04.00 checkade vi in i rum 109 på Georgiopoulos Resort utanför Rethymnon på norra Kreta.


Vi fick lite sovmorgon ochnär vi öppnade dörren möttes vi av denna vackra utsikt över Vita Bergen (Lefka Ori). Det högsta berget är 2453 m och bergskedjan är 50 km lång och 25 km bred. Så här års är det snö på topparna, men deet är också kalkhaltiga vilket gör dem ljusa.


Halv elva var vi redo för avfärd och började med ett besök på ett nytt arkeologiskt museum i Eleutherna där vår guide gav en livfull inblick i öns historia som verkligen varit omväxlande.


Turen fortsatte till Arkadiklostret. Det visade sig att det var utflyktsdag för Kretas skolungdom så vi blev inte helt ensamma.


Det heliga klostret i Arkadi är en nationalsymbol, inte bara på Kreta utan i hela Grekland. Det grundades av den helige Arkadios på 1200-talet.


Den 7 november 1866 hotade turkarna att inta hela området kring klostret. Många sökte sig till klostret, en stor del var kvinnor och barn, och när de insåg att läget var hoppöst bestämde de sig för att spränga sig i stället för att bli tillfångatagna vilket framstod som ännu värre. Det skedde i detta rum.


Kyrkan har retaurerats många gånger under tidens gång.


Här tog en av kulorna från de turkiska angriparna.


Resan tog oss sedan till Rethymnon där vi först fick en guidad tur av vår eminenta lokalguide Lina. Här berättar hon om vattencisternen bakom sig där stadsborna kunde fylla på sina ämbar.


Innan vi släpptes iväg på egna upptäcktsfärder visade hon oss också de typiska balkongerna från den ottomanska tiden då kvinnorna inte skulle synas. Den skymtar i överkant.


Vi tog en tur i Gamla stan. Rethymnon är Kretas tredje stad och har ungefär 50000 invånare, betydligt fler sommartid.


Den venetianska hamnen med anor från 1200-talet. Venetianarna köpte Kreta när det bysantiska riktet föll 1204.


Fiskehamnen.


På hemvägen stannade vi i Srgiropoulis för att vi skulle få se ett vattenfall. Där fanns också en damm full med olika fiskar.


Vattenfallet var kanske inte det mest imponerande vi sett, men fint.


Överallt efter vägarna står små kopior av grekisk-ortodoxa kyrkor. Det finns på platser där någon fallit offer för en trafikolycka.



Onsdag 5 december
Dagen startade med en tur till Khournasjön som är Kretas enda naturliga sötvattensjö. Det är en liten sjö, men ett populärt turitsmål.


Vingård.


Modige Pierre badade nästan trots kallt vatten och vetskapen om både ålar och sköldpaddor i vattnet. Det fanns också skarv och sothöns att titta på.


Uppe på en klippa ovanför Soudabukten ligger Aptera. Det har anor från 1200-talet före Kristus och muren som avgränsade området finns fortfarande kvar. Staden förstördes vid en jordbävning på 700-talet och återuppbyggdes aldrig.


Den turkiska fästningen Paliokastro är från 1800-talet.


Utsikten från fästningen var verkligen hänförande. Enligt den grektiska mytologin fick staden sitt namn från att sirenerna och muerna tävlade om vem som kunde sjunga vackrast. Sirenerna förlorade och deras vita vingar föll ner i Sourabukten av sorg. De var då aptera, "utan vingar".


Vi tog den gamla romarvägen till amfiteatern.


Det var en liten amfiteater som ändå rymde upp till 500 personer. Den användes för musik och teater.


Vattencisterner som gav vatten till de romerska baden.


St Johns kloster byggdes sannolikt på 600-talet f Kr och var i bruk till 1964.


Vi fortsatte till ett kloster som fortfarande är i aktivt bruk, Agia Triada, den heliga treenigheten. Det byggdes på 1600-talet av två bröder från den venetianska familjen Zangaroli.


Den grekisk-ortodoxa kyrkan är byggd i bysantisk stil.


Till klostret hör en vacker trädgård med många gamla träd där man ympat olika sorters citrusfrukter.


Benhuset.


Kyrkan är mycket vackert och rikligt utsmyckad med ikoner.


Från taket tittar Gud ner för att hålla koll på alla.


En mycket uppskattad politiker som blev omvald sju gånger, Eleftherios Venizelos, ville bli begravd på denna plats med utsikt över Chania. Så skedde också när han dog 1936.


När vi nu sett Chania i fågelperspektiv fick vi också besöka staden själva. Vi släpptes av vid saluhallen och vandrade med guiden ner till den venetianska hamnen genom söta små gränder.


Vinden låg på bra och det stänkte ordentligt upp på kajen.


För att få lite lä sökte vi oss in i staden igen.


Sen gick vi ändå ner till hamnen igen och fikade. På caféet berättade de att de fått ha stängt ett par dagar för att vågorna slog in i lokalen så att det var fullt med vatten i köket.


På väg tillbaka till bussen kunde vi ana hur mycket folk det är här sommartid.



Torsdag 6 december
Knossos var dagens första mål. Vi avstod dock från den guidade turen i palatset och fick underhålla oss i omgivningarna. Affären med autentiska museikopior var tyvärr stängd.


Efter en liten promenad köpte vi vykort och tog det lugnt på ett kafé.


De som besökt Knossos skulle också gå på det arkeologiska muséet i Heraklion så vi fick fyra timmars fri tid att upptäcka staden, Vi startade med ett besök på julmarknaden.


Till lunch beställde vi samma sak som gossen i kanmouflagejacka åt. Han var synnerligen hjälpsam och såg till att det blev rätt. Ett bra val, det smakade gott även om vi inte är riktigt på det klara med vad vi åt.


Det blåste bra så vi tog först en tur neråt havet.


Heraklion är Greklands fjärde största stad och har över 150000 invånare. Den kan ha varit hamnstad till Knossos under minoisk tid.


Vid hamnen ska det finnas ett venetianskt fort, men vi var mer intresserade av attfå se det upprörda havet.


Så här på lite håll ser det inte så farligt ut. Vi kanske ska ta oss fram till fortet ändå.


Ändrade planer - havet var verkligen mäktigt.


Äntligen hittade vi en post! Det var 40 minuters väntetid, men väldigt trevligt att vänta med alla vänliga medväntare.


Ellinor förberedde sig för att kunna hjälpa tomten vid behov.





Julmarknaden igen.


Skridskobanan med plast att åka på var ganska populär.


Tyvärr var släden avsedd för barn så vi fick aldrig känna på att ta en tomtetur. Vi fick i stället ta bussen till vårt nya hotell Royal and Imperial Belvedere i Hersonissos.



Fredag 7 december
Dagen inleddes med ett besök på en smyckesfabrik. Där träffade vi Simon som vi mött två gånger tidigare, på Cypern och i Marocko. Han får flytta runt efter behov, men har nu en liten son och ville vara hemma.


När alla i gruppen fått sitt lystmäte av smycken fortsatte vi till det minoiska palatset i Faistos på södra Kreta. Det är det näst största palatset på Kreta efter Knossos.


Det ligger i en backe med utsikt över Idabergen som är över 2000 m höga. Vi kunde också se några olivlundar. 35 miljoner olivträd finns på ön och i Sitia görs världens finaste olivolja berättade guiden. Varje familj på Kreta gör av med ungefär 300 liter olivolja om året,


Trappan ner mot palatset och staden med samma namn.


Staden byggdes under bronsåldern, ungefär 4000 f Kr. Palatset förstördes i en jordbävning, men byggdes upp igen i slutet av bronsåldern. Trappan i mitten på bilden gick upp till torget framför palatset. Vid varje ingång fanns vaktkurer på både ut- och insidan.


Ett av slottets förrådsrum med både förvaringskärl och små kvarnar.


Den västra förrådsgången var klädd med marmor.


Drottningens kammare där hon vistades med sina hovdamer. Kungens - större - kammare fanns strax bredvid. Från bronsåldern daterar sig också den berömda Phaistosdisken som hittades 1908. Den är cirka 15 cm, gjord i bränd lera och fylld av olika symboler. Fortfarande är det ett mysterium vad den använts till.


Dags för lite modernare historia. Matala blev på 1960-talet känd som hippieby, men var för länge sedan hamnstad åt Faistos och senare åt andra städer.


Ett kärt återseende även om Carrefour inte längre är vår favoritkedja i Frankrike.


Grottorna användes som gravar runt tiden för Kristi födelse, men här flyttade hippies in i stora mängder. Också Joni Mitchell var här. Kyrkan och militärjuntan stängde sedan kolonin, men varje år i juni hålls en stor hippiefestival dit många av de boende återkommer.


Numera är det en liten turiststad med hippieinslag.


Torget.


Lunchdags.





Det berättas om tunga haschmoln, men tittade någon upp var utsikten hänförande.


Hela Kreta är full av lösspringande katter som tigger mat. Sannolikt är de ändå ganska välnärda för många i vår grupp hade med sig knaper och annan kattmat som emellanåt ratades.


Alla gator är dekorerade med klart hippieinspirerade målningar.


Pierre skickar bildbild till döttrarna.


Konstverk vid infarten till staden.


Dagen var intensiv, hotellets buffé utsökt, sängen skön och boken bra så det här var en efterlängtad stund. Pierre passade förstås på att utöka sin flaggsamling också.



Lördag 8 december
Klockan 08.20 prick anträdde vi dagens utflykt. Vi började med palatset i Malai som är Kretas tredje största. Det byggdes 1900 f Kr, men förstördes ett par hundra år senare i en jordbävning.Det återuppbyggdes, men förstördes igen cirka 1450 f Kr. Det är dock fortfarande väl bevarat i många delar.


Vår guide på väggen till förrådsrum.





Utgrävda förrådsrum där det t o m finns kanaler där vätska kan rinna bort.


Kruka för förvaring av t ex säd.


Modell av Malias imponerande område.


Pecino läderfabrik med liten modevisning, men inga inköp.


Panayia Kera grekisk-ortodoxa kloster. Fram till 1960-talet var det ett munkkloster, men när det höll på att dö ut bytte man till nunnor. Det finns nu sex åldriga nunnor kvar.


Kyrkan är byggd i bysantisk stil och inne i den finns målningar från 1300-talet.


Klostret ligger 630 m över havet och har en vidunderlig utsikt.


Lunchpaus i Tzermiado på Lasithislätten. Överallt finns dessa kvarnar som användes för bevattning. Det finns över 10 000 stycken på slätten. Tidigare var det en sjö här, men dorerna dikade upp den för att blidka kretensarna. På denna slätt ligger också Sitia med världens bästa oliver.


St Annas kyrka byggdes på 700-talet e Kr och är slättens äldsta underjordiska kyrka.


Lite flottare kvarnar precis där slätten börjar.


Ruiner efter fler kvarnar.


Utsikt mot havet. När vi åkte nerför igen fick vi se fem stora gåsgamar cirkla i luften. Så imponerande!


Utsikt över slätten som är 11 km lång och sex km bred och mycket bördig.


Byn Krasi var dagens sista stopp.


Här finnsen av världens äldsta plataner. Den är 1500 år gammal och mäter 14,6 m i omkrets.


På andra sidan vägen finns detta lilla vattenfall som säkert bidragit till platanens ålder.


Här finns också denna vattenreserv som användes både till att tvätta oh att vattna boskap.



Söndag 9 december
Ellinors frukosttallrik. Denna resa bodde vi bara på två olika hotell, men båda hade riktigt fin mat både på frukost- och middagsbuffén. Pierres tallrik såg helt annorlunda ut och båda var riktigt nöjda.


Ledig dag eftersom vi valt att inte åka med på extrautflykten med båtresa till Spinalonga där den sista spetälskekolonin var belägen. På hotellet finns en 50-metersbassäng, men vi kände ingen som helst frestelse att hoppa i det 15-gradiga vattnet.


En riktigt fin Sparbutik. Pierre berömde den i så starka ordalag att innehavaren blev tårögd.


Vår promenad fortsatte ner till havet. Och ja, det kom regn! I en timme stod vi och väntade under ett tak.


När det lättade igen gick vi hem och åt god smörgås från Spar till lunch.


På eftermiddagen gick vi i stället upp mot bergen genom de små stadsdelarna som nu var tomma på liv, men fulla av stängda hotell och restauranger.


Även kyrkan var stängd.


Målet för promenaden var ett museum för lantligt liv, men det var också stängt till april.


Vi hade tänkt stanna och fika någonstans på vägen och detta frestade ju verkligen, men vi hittade ingen ingång.


Tillbaka tog vi strandvägen från Hersonissos. Inte ett öppet café där heller.









Måndag 10 december
Hotellfoajén påminde om att det lackar mot jul.


Hotellet byggdes 1972, men renoverades på 90-talet och då gjordes många väggmålningar som denna.


Dags för en promenad åt andra hållet efter vattnet.


På Spar kan man köpa hemgjort vin och hemgjord grekisk raki - som är mer som grappa än turkisk raki - men vi avstod eftersom det var så tunna plastflaskor.


Vårt hotell.


Nere vid stranden hittade vi en campingplats med husbilsdel. Det kändes dock inte så frestande att ta sig hit med Silvia.


Utsikt mot Hersonissos.


Åt andra hållet låg den lilla campingbyn med små enkla hus som konstrast till hotellkompexen med egen helikopterplatta.


Nästan hemma.


Halv tre åkte vi från hotellet och detta plan tog oss hem så snabbt att vi landade en halvtimme före utsatt tid, redan halv åtta lokal tid. Melanie mötte med Goldie och en fin vecka fick ett behagligt slut.



Tillbaka till startsidan